Individuell vilja kan inte uppfostras bort

Det har funnits folk, som använt dressyr av hundar, som modell för hur man uppfostrar barn.  Hundar är naivt beroende, av mänskligheten för sin överlevnad.  Det ligger därför i deras intresse, att ställa sej in hos människor.  Fast en hund har ändå, sina egna mentala processer.  Eftersom den till en annan art, kan dom skilja sej mycket från människors.  Därför gör hundar inte alltid, precis som dom blir tillsagda.  Ett ideal på 100%, är omöjligt att uppnå.  Något vissa fortfarande inte fattar.

I slutet av 1600-talet kom idén, att människans natur var nästan obefintlig.  Den troddes enbart utgöras, av en vag resonemangsförmåga.  Tyvärr följer inte tanken, att samhället kan förbättras.  Lägg till en total omedvetenhet, om att målkonflikter ens existerar.  Då kan folk få för sej, att dom kan göra sina egna barn, till ideala arbetsdjur.  Med andra ord trodde dom, att individuell vilja kan uppfostras bort.  Idén man inte bara kan utan bör, är något jag verkligen hatar.

Det troddes kunna uppnås, genom att fysiskt bestraffa varje uttryck, för barnets egen vilja.  Förr eller senare kommer barnet, då att ge upp.  Inte den egna viljan, utan försöken att kommunicera den.  En ytlig betraktare kan missta det, för att inte ha någon egen vilja.  Men det psykiska lidandet finns alltid där.  Det är ett lidande som kommer av, att aldrig få sin egen vilja övervägd.

Människor är helt enkelt inte gjorda, för att leva enbart för andras skull.  Det kräver ständig kamp, mot ens medfödda tendenser.  Något som i sin tur, bara skapar lidande.  Säg att valbara aktiviteter, välj åt en av en förälder.  En förälder som dessutom, aldrig har lyssnat på en.  I nästan alla sådana fall, vantrivs barnet med dom.  Om han eller hon trivs med någon, handlar det om ren slump.  Samma sak med tvångsäktenskap.  Två personer blir tvingade, av föräldrarna att leva ihop.  Det utan någon som helst hänsyn, till personernas mentala egenskaper.  Att bete sej så är ett lotteri, med dom påtvingades känslor.  Nästan alla som påtvingas det, kommer att bli olyckliga.  Sådant som får relationer att fungera, har blivit helt ignorerat.

Dessutom måste man fråga sej, hur det blir för nästa generation.  Säg att det nu vuxna barnet, vet vad han eller hon vill.  Då kommer barnbarnen att tvingas, till det han eller hon hindrats från.  Ska varje generation leva enbart, för att uppfylla den föregåendes önskningar?  Om det vuxna barnet inte vet, kommer barnbarnen i stället, att tvingas till första bästa.  Det var förmodligen inte så, som far- eller morföräldrar tänkt sej.  Jag tror dom hade föreställt sej, att egna mål skulle föras vidare.  Människor fungerar inte så.

Förr eller senare kommer föräldrar, att förlora sitt övertag.  Då är det upplagt, för våldsbrott mot äldre.  Antingen för att föräldrarna, varit dåliga förebilder.  (Barn gör inte som man säger, dom gör som man gör.)  Eller enbart av hämnd, för uppväxtens ständiga bestraffning.  Graden av fysisk bestraffning var extrem, även för samhällen som accepterar sådant.  Problem kan inte lösas, genom att bestraffa deras uttryck.  Att behandla egen vilja, som om den inte existerade, får destruktiva konsekvenser.  När föräldrar förlorar övertaget, går det ut över dom själva.  Om dom inte dör innan dess.

 

Uppladdad den 25:e augusti 2026.