Hjulets folk
Urindoeuropeiska var det första urspråk, som lingvister identifierade. Det baserat på likheter, mellan gammalgrekiska, latin och sanskrit. Tyvärr dröjde det länge, innan folk kunde säga något, om var det hade talats. Under tiden präglades frågan, av missriktad nationalism. Folk från olika länder påstod, att det var i just deras land. Det verkar bara var indier, som hävdar det numera.
Jag tror det finns en stark korrelation, mellan arkeologisk kultur och språk. En sådan kulturs utbredning, stämmer ungefär med ett språks. Dessutom finns systematiska likheter, mellan arkeologiska kulturer. Sådana kan användas för att spåra, varifrån en kultur kommer. På så sätt kan språks ursprung, någorlunda spåras geografiskt, före historisk tid. Åtminstone kan man korrelera urspråk, med tid och plats för en kultur. Vilket är vad jag försöker göra.
Jag tror att urindoeuropeiska, talades av Repinkulturen. Den fans för mellan 5.900, och 5.300 år sedan. Fynd har hittats i Ukraina, och södra europeiska Ryssland. Det handlade om herdar, som fått boskap från Kaukasus. Några från den kulturen, utvandrade tidigt söderut. Den gruppen gav upphov, till dom anatoliska språken. Sådana språk finns dokumenterade, i nuvarande Turkiet. Vår kunskap om dom språken, är förhållandevis fragmentarisk. Det sista av dom språken, dog ut på 100-talet e.Kr.. Talarna har kulturellt absorberats, av senare invandrade folk.
Alla nu levande indoeuropeiska språk, härstammar från Jamnakulturens. Fynd från den har hittats, i västligaste Kazakstan, Moldavien, Rumänien, södra europeiska Ryssland och Ukraina. Där fanns den för mellan 5.300, och 4.600 år sedan. Det handlade fortfarande om en herdekultur. Genom kontakt med bondefolk, som levde väster om den, förvärvade den metallhantverk. Senare förvärvade den även hjul, genom den kontakten. Folk måste ha metallverktyg, för att kunna tillverka hjul.
Under kopparåldern drabbades Europa, av en eller flera pestepidemier. Dessutom drabbades Brittiska öarna, samtidigt av ekologisk kollaps. Hedlandskapen som är vanliga där, skapades av den kollapsen. Hur som helst möjliggjorde folkminskningen, för tidiga indoeuropéer, att bre ut sej över Europa. Naturligtvis uppstod ändå konflikter, med överlevarnas ättlingar. Vi har hittat offer för massakrer, begångna av båda sidor. Inte förrän en bit in i bronsåldern, dominerade indoeuropéer kulturellt. Då hade tidigare befolkning, mer eller mindre blandats med dom. Även andra indoeuropeiska språk, har spridits på likande vis.
Den första stora vågen, blev den Snörkeramiska kulturen. Fynd från den finns, i stora delar av Nordeuropa. Jag tror dom var gemensamma förfäder, till baltisk-, germansk- och slavisktalande. På bronsåldern var det tydlig skillnad, mellan förurgermanska, och urbaltoslaviska. Jag tror det var på grund av, att det förstnämnda delvis kreoliserats. Förurgermanskans ordförråd, var en tredjedel förindoeuropeiskt. Germanska språk har färre böjningsformer, än andra indoeuropeiska språk. Det av dom germanska språken, som har flest böjningsformer är tyska. Modern standardtyska är baserad, på dialekter i södra Tyskland. Det är utanför det område, där urgermanska fanns på järnåldern. Ett annat substrat kan förklara det.
En andra våg gav upphov, till den västligare Klockbägarkulturen. Stora delar av Västeuropa, har fynd från den kulturen. Det fanns en viss överlappning, med den Snörkeramiska kulturen. Jag tror ändå deras dominerade språk, utvecklades till två olika. Klockbägarkulturen talade då uritalokeltiska. Mot slutet av bronsåldern, delades uritaliska och urkeltiska. Det senare gav upphov, till galliska (Centaleuropa), keltoiberiska (Iberiska halvön) och ökeltiska (Brittiska öarna). Av dom överlevde bara ökeltiska. Det har i sin tur gett upphov, till dagens keltiska språk.
Under bronsåldern spred sej indoeuropéer, från Rumänien över Balkanhalvön. Språken som då uppstod, gav så småningom upphov, till albanska och grekiska. Armeniskans ursprung är mer osäkert. Fast vi vet att antikens frygier, var indoeuropeisktalande. Dom kan representera en mellanlänk, över Turkiet till Armenien. Säkert är att armeniska inte skrevs, förrän på 400-talet e.Kr.. Vid det laget var det inte särskilt likt, något annat indoeuropeiskt språk.
Samtidigt som språken spreds på Balkan, spreds urbaltoslaviska mot sydost. Talarna blandades med Timmergravskulturen, som fortfarande levde på stäppen. Urindoiranierna uppstod ur mötet, mellan dom kulturerna. Eftersom stridsvagnen uppfunnits, kunde den spridas mycket snabbare. När den spred sej vidare, uppstod Andronovokulturen, i västra Centralasien. Därifrån fortsatte folk söderut, till den Iranska högplatån. Innan språket delats i flera, utvandrade en del till Sydasien. Där gav deras språk upphov, till dom indoariska språken. Under tiden delade sej resten, i två olika kulturer. En gav upphov till det folk, som nu kallas nuristani. Dom bor kring gränsen av östra Afghanistan, och norra Pakistan. Den andra utgör ursprunget, för dom iranska folken.
Före antiken delades uriranska, i avestiska, skytiska och urpersiska. Avestiska gav upphov till afghanska, och liknande språk i öster. Skyterna kulturella ättlingar, utgörs av osseterna. Resten av dom iranska språken, härstammar från urpersiska. Ungefär samtidigt med dom tre, fanns det gemensamma ursprunget, för dom nuristanska språken. Under samma tidsperiod, hade vediska liten utbredning. Det talades bara i Punjab (både indiska och pakistanska), och på Gangesslätten. Under antiken bredde indoariska språk, ut sej mot öster, söder och sydväst. I öster nådde dom delar av Assam. Utbredningen mot söder, nådde nuvarande Indiens västkust. Därifrån fortsatte folk med båt, till Lackadiverna, Maldiverna och Ceylon.
I början av antiken, delades urbaltiska och urslaviska. Samtidigt uppstod flera italiska språk. Av dom var det bara latin, som överlevde i längden. Jag tror det var för att romarnas erövringar, gjorde det kulturellt dominerande. Romarna härskade över mängder av folk, som talade många olika språk. När folk med olika modersmål, behövde prata med varandra, användes latin och gammalgrekiska. Det senare användes mest, där det redan tidigare etablerats. Mycket av östra Medelhavets, och Svarta havets kuster ingick.
Jag tror att Romarriket föll offer, för en kombination av faktorer. Dom inkluderade klimatförändring, avskogning och jorderosion. I slutet av 300-talet, delades Romarriket i två. Västrom var en haverad stat, som fanns mindre än hundra år. Sedan delades landet upp, mellan flera erövrare. Området har sedan dess, förblivit politiskt splittrat. Resultatet är att latinet, har delats i flera språk. Vad språkligt omedvetna amerikaner, av kan inbilla sej är ”latin”, är det största språket spanska. Östrom överlevde däremot, och kom att kallas Bysantinska riket. Jag set det som Romarrikets efterträdare.
På 500-talet drabbades världen, av en vulkanisk vinter. Mindre än ett årtionde senare, inträffade en pestepidemi. Den drabbade Europa, Nordafrika och Västasien. Ytterligare mindre epidemier, inträffade in på 700-talet. Latinsktalande som överlevt på Balkan, har gett upphov till rumänerna. Dom ska inte förväxlas med zigenare, som har invandrat senare, och talar ett indoariskt språk.
Folkminskning under perioden, innebar betydande samhällsförändringar. På 1200-talet hade Bysantinska riket, i stort sett förlorat sin medelklass. Utan den var det inte möjligt, att värva tillräckligt med soldater. Under loppet av 200 år, erövrades det av turkarna. Dom kontrollerade stora delar av Balkan, ända in på 1800-talet. Det mesta av området, där grekiska historiskt talats, har förblivit politiskt enat. Åtminstone under största delen av tiden. Förutom ett litet minoritetsspråk, har språket inte delats i flera. Att Turkiet har få greker idag, beror på utvandring efter Första Världskriget.
Klimatförändring motiverade flera vågor, av flyttning till nya områden. Kelter från Brittiska öarna, slog sej ner i nordvästra Frankrike. Det är därför som det området, går under namnet Bretagne. Germanska folk ökade sin utbredning, mot söder och väster. Holländskans och tyskans utbredning, är konsekvenser av det. Dessutom tog germanska folk kontroll, över det mesta av England. Det ledde till uppkomsten av fornengelska. Samtidigt bredde slavisktalande folk, ut sej över Balkanhalvön. Resultatet är ett dialektkontinuum, från Bulgarien till Slovenien. Som tur är har dom flesta dialekter, definierat sej själva som språk, under loppet av 1800-talet.
Under medeltiden ökade skandinaver, också sin utbredning. Senare klimatförändringar möjliggjorde, för jordbruket att spridas norrut. Med segelbåt slog dom sej ner, på öar in Nordatlanten. Den mest avlägsna av dom, som överlevt i längden var Island. Före Cristoforo Colombos resor, var det så långt västerut, som indoeuropeiskt språk sträckte sej. Spridning över dom amerikanska kontinenterna, har ägt rum efter det. Samma sak med Oceanien, och västra Sydafrika. Hela den utbredningen är resultat, av sentida kolonialism.
Uppladdad den 2:a juni 2025.
