Å ena sidan finns det många i Sverige, som tror att naturen i sej god.  Å andra sidan är det många, som fortfarande har en negative syn, på den människliga naturen.  Om naturen i allmänhet är god, varför är just människan ond?  Kanske är det inte samma personer, som tror på dom båda idéerna?

Mänsklig överlevnad spelar ingen roll, för naturens egna processer.  Den faktorn spelar bara roll, för den mänskliga naturen.  Den är förstås anpassad, till människans ursprungliga tillstånd.  Men med rätt utrustning och vanor, kan människor leva överallt.  Fast om man saknar möjlighet till sådant, kanske man inte känner till, att vanor och utrustning finns.

Den mänskliga naturens dåliga rykte, handlar nog snarare om samhällen, som är dåligt anpassade till den.  I sådana samhällen, har vissa tendenser fått löpa amok.  Samtidigt har andra mänskliga förmågor, knappt fått utvecklas alls.  Resultatet var ofta beteenden, som kan betecknas som abnorma.  Åtminstone om man jämför, det ursprungliga mänskliga samhället.  Fast om man är omedveten om andra förhållanden, kan sådant beteende tas för naturligt.

Våra medfödda mentala egenskaper, kan vi aldrig helt bli av det.  Naturligtvis kan dom orsaka problem.  Men att ständigt kämpa emot dom, gör bara folk olyckliga.  I stället bör vi utforma våra vanor, så att dom kompenserar för dom.  Men med rätt praktiker och institutioner, kan vi reducera problemen, till en hanterlig nivå.  Det i motsats till att hävda, att alla problem är dom andras fel.

 

Uppladdad den 31:a januari 2023.