Hur vi kan veta hur historiska personer såg ut

Kameror har bara funnits, sedan 1840-talet.  Dom första fotona visar folk, som tillhörde överklassen.  Om dom blev tillräckligt tydliga, ser folk i bästa fall normala ut.  Inte var dom några skönheter inte.  När fotografering blev billigare, fick vi ett mer representativt urval.  Många personer såg ut på ett sätt, som nu skulle betraktas, som direkt fult och oattraktivt.  Sedan dess har folk sett bättre ut, för varje generation.  Jag tror den trenden kan extrapoleras, till kort före industrialismen.  Hur bra folk sett ut innan dess, beror på genomsnittlig levnadsstandard.  Vilket varierat en hel del, mellan olika samhällen.

Porträtt har oftast avbildat folk, som snyggare än dom var.  Åtminstone jämfört med, vad som då ansågs vackert.  Något som varierat en del, över århundradenas gång.  Om ett drag verkar överrepresenterat, under en viss tidsperiod, sågs det som vackert då.  Annars gäller huvudregeln, att sådant som inte är idealt stämmer.  Å andra sidan ska karikatyrer, inte tas på för stort allvar.  Det finns en del karikatyrer, som framställer den siste franske kungen som fet.  Något vi vet att han inte var.

I vissa fall finns en avgjutning, av en känd persons ansikte.  En sådan visar ansiktets form, näsa, läppar och haka.  Om personen hade ärr, eller utputande prickar, i ansiktet syns även det.  Annars kan vi åtminstone veta, att personen hade vissa drag.  Sådant som ansiktsdragens inbördes avstånd, hakans och näsans form, ögonfärg och hårets färg och form.  Vi kan veta att någon var mörkhyad, om personen avbildats som det.  Dom flesta kulturer med porträttkonst, har idealiserat ljus hudfärg.  (Möjligen gäller det alla, innan kameran uppfanns.)  Det är exempel på ett drag, som inte stämt med ideal.

Sådant kan motbevisa idéer, om en persons utseende.  Ett exempel är Ludwig van Beethoven, som påstås ha varit svart.  Dom mest mörkhyade européerna, har samma hudton, som dom ljusaste afrikanerna.  Även om vi kände till hans hudton, skulle det inte räcka som bevis.  Nu finns det en avgjutning, av Ludwigs ansikte.  Den visar att läppar och näsa, var av europisk typ.  Dom flesta samtida porträtt, visar honom med vågigt hår.  Så han var inte svart, i någon meningsfull betydelse.  Det fanns andra samtida musiker, som var svarta eller mulatter.  Fast dom är i stort sett bortglömda.

Tyvärr överlappade hans livstid, med tiden för empireförsköning.  Det betyder att ansiktsdragens inbördes avstånd, systematiskt har förvrängts.  Matchar dom inte nu levande människor, vet jag dom är förvrängda.  Den mest kända under perioden, var Napoleone Buonaparte.  Jag har sett minst sex samtida porträtt, där ansiktsdragens inbördes avstånd stämmer, med folk som lever idag.  Fyra av dom stämmer med varandra.  Tre av dom fyra porträtten, finns här, här och här.  Det fjärde är en av dom teckningar, som den här tavlan baserats på.  Jag är personligen övertygad om, att han såg ut så här.  Han hade svart, rakt hår, och blågrå ögon.  För övrigt ska hans mentala unicitet, nog inte överskattas.  Jag undrar vad Napoleones beundrare, skulle säga om Simo Häyhä?  Dom kanske inte känner till honom, för att han aldrig lett ett land.

 

Uppladdad den 17:e september 2025.